Fredag och mycket på spel


“Nu är det snart dags!”

Det har sagts många gånger tidigare men med nästa deadline instormande får vi se om detta kanske blir gången det gäller. Vi sitter som på nålar för helgens beslut!
Denna månaden rapporterade också Konjunkturinstitutet att högkonjunkturen i Sverige nu är över. Så vad är det som står på spel för svensk ekonomi egentligen?

Jag har samlat ihop lite data.

Storbritannien utgjorde ca en 20-del av den Svenska exportmarknaden 2018. Det är ett andelsfall med 2% från 2015 års 7%. Därtill är annan export från Sverige också tidvis beroende av import från UK. Detta är någonstans under 7% av exporten som är beroende av sådana flöden. Exporten till UK uppskattades 2016 understödja ca 66 000 jobb i Sverige.

Hur stor påverkan Brexit kommer ha på ekonomin beror såklart till stor del på hur utträdet går till och hur mycket det ställer till för de svenska bolagen. Sannolikt drabbas export av varor värre än export av tjänster, varav 38 000 av de 66 000 ovan är anställda inom tjänstesektorn.

Det är helt enkelt rätt mycket som står på spel inför brexit-besluten!

En liten överblick över varuexporten finns i grafen nedan.

Källor:
Kommerskollegium, Ekonomifakta, SCB

Slipp införtullning av gods vid gränspassering till Storbrittanien

När man transporterar varor till eller från länder utanför EU (tredjeländer) ska varorna gå igenom en tullkontroll. Varorna beläggs med en tullavgift och tullen går igenom att tillhörande dokument är sanningsenliga och korrekt ifyllda. Denna process är ju både kostsam och tidskrävande. Men så ser det ut för alla som håller på med import/export. Men det finns ett sätt att slippa bli ståendes vid en gränskontroll och förtulla varorna in i ett tredjeland via ett EU-land eller vice versa. Nämligen genom så kallade TIR-transiteringar.

TIR står för Transports Internationaux Routiers och är ett system för att importera/exportera varor mellan EU-länder och tredjeländer utan att behöva tulldeklarera varorna när du passerar landsgränsen. Istället förtullar du varorna i hemlandet och förseglar sen lasten. När du sen passerar tullmyndighetens gränskontroll till ett land utanför EU slipper du tulldeklarera och kan fortsätta din resa utan stopp.

Detta sätt att sköta förtullning fungerar bara mellan länder som är anslutna till TIR-konventionen. Vilka länder som är TIR-anslutna kan du se här [länk].

Varför TIR?

Genom att använda sig av TIR-transiteringar sparar du både tid och pengar i tullen, slipper inspektioner och dokumenthantering. Detta gynnar både den som exporterar och den som tar emot godset, samt även tullmyndigheten [länk].

Varför skriver jag då om det här? Jo, för att Storbritannien som bekant planeras lämna EU den 31 oktober, och då blir ett tredjeland. TIR-transiteringen kan då användas både på genomresa genom Storbritannien om du ska exportera till Irland och med Storbritannien som slutdestination [länk].

Vad behöver man ansöka om och tänka på?

För att vara kvalificerad för TIR-transitering behöver du ansöka om att köpa en TIR-carnet (dokument), vilket du kan göra hos branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag. Det innefattar både en transiteringsdeklaration och en garanti för de varor du transporterar. För att vara godkänd för TIR-transitering behöver också ditt transportmedel vara godkänt enligt TIR-konventionen. Du behöver också bli godkänd av både Tullverket och Sveriges Åkeriföretag [länk].

För att du ska kunna genomföra din export via TIR-transitering krävs att en del av transportsträckan sker på väg. Det betyder inte att hela transporten måste utfärdas via väg. Du kan kombinera tåg- container- och vägtransport så länge en del av frakten sker via väg och lasten fortsätter vara förseglad [länk]. Däremot bör du inte omlasta godset till ett annat transportmedel vid transitering. Det betyder att du inte ska bryta förseglingen och lasta om godset från exempelvis en container till en lastbil [länk].

Förlängd tullhanteringstid kräver förbättrad säkerhet

Många saker är ovissa och förvirrande inför Brexit. Men en del saker vet vi kommer att inträffa om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Några av dessa saker kommer ha stor påverkan på din verksamhet om du gör affärer med Storbritannien.

En av sakerna är att det kommer ske fördröjningar med leveranstider på grund av tullhantering. Det påverkar ju såklart alla som handlar med Storbritannien, men framförallt företag som levererar färskvaror som mat.

Om vi tittar bortom de företag som importerar eller exporterar färskvaror och andra tidskänsliga produkter kommer ju en förlängd tullhanteringstid innebära andra nackdelar och risker. För alla export- och importbolag. När gods passerar gränserna och ska kontrolleras i tullen kan denna fördröjning göra lasten mer sårbar för inkräktare och en ökad risk för inbrott och stulet gods kan uppstå.

Därför är det extra viktigt och nödvändigt att din last är förseglad med plomber som lätt upptäcker om någon har försökt bryta sig in i lasten. Ännu har inte någon ändring av regelverket gällande transportsäkerhet annonserats till den 31 oktober, men allt containergods som passerar in och ut ur Storbritannien bör förseglas med en plomb som är High Security-certifierad enligt ISO 17712 [länk]. Det är den internationella standarden för containerplomber som är godkända för internationell handel.

En liten recap på utträdesavtalet

Just nu är det nog många som ser utträdesdatumet 31:a oktober närma sig och undrar vad som kommer hända vid en avtalslös brexit. Det finns verkligen anledning att fundera på det och vi får nog återkomma om det ämnet.

Men just nu tänkte jag ge en liten överblick på utträdesavtalet och framförallt exportdelarna i det. Jag talar om det utträdesavtal som var tänkt att sätta ramarna för hur övergången skulle gå till. Alltså vilka regler som skulle gälla under en övergångsperiod och förutsättningarna för de faktiska förhandlingarna som ska utröna förhållandet mellan EU och Storbritannien efter övergångsperiodens slut.

Det framförhandlade utträdesavtalet har varit uppe för omröstning i det brittiska parlamentet tre gånger och röstats ner varje gång! Den främsta anledningen till att parlamentet inte vill godkänna avtalet är delen “protokollet för Irland” som inte låter Nordirland lämna tullområdet innan en framtida relation är överenskommen. Därmed är brexitörerna i Storbrittanien rädda för att EU kan hålla fast Storbrittanien i tullområdet och använda det som utpressning i förhandlingarna.

Däremot har Storbrittaniens parlament röstat igenom en lag som ger premiärminister Boris Johnson fram till 19 oktober att antingen få igenom ett utträdesavtal i parlamentet och annars begära förlängd tid från EU för att hitta en lösning.

Det är därför inte så tokigt att trots allt ta sig en titt på det föreslagna utträdesavtalet för att vara redo om ett snabbt beslut skulle komma i hettan från det närmande utträdesdatumet…

Utträdesperiod

Utträdesavtalet definierar en period fram till sista december 2020 som ska fungera som övergångsfas. Denna kan sedan förlängas med ett eller två år. Detta skulle innebära att export kan fortsätta som vanligt under övergångsfasen.

Det framgår också hur övergången till de senare framförhandlade reglerna ska gå till. Alla frakter som påbörjats innan sista december 2020 ska genomföras med övergångsreglerna.

Tull och moms vid export

Under utträdesperioden fortsätter EU-lag att tillämpas och alla varor som påbörjar sin transport innan periodens slut ska behandlas som tidigare och få användas och handlas med på den brittiska marknaden som innan. Enda undantagen till detta är animaliska produkter. Dessa får handlas som vanligt under övergångsperioden men de som finns på marknaden vid periodens slut ska anses vara från ett “tredjeland”. Gods som transporteras med start innan periodens slutdatum men passerar tullen efter övergången ska stärka sin härkomst med dokument. Vad det är för dokument beror på vad det är för produkt och kan kollas upp i artikel 199 i EU-reglering 2015/2447 (länk)

Så enkelt?

Nja. Eftersom övergångsperioden tar slut, så måste man fortsätta hålla koll på de politiska förhandlingarna och göra sig redo för nästa transition av regler. Men röstas avtalet igenom får vi ett datum längre bort att hålla ögonen på. I slutet av oktober får vi se vad som händer. Är du ändå mer nyfiken kan du läsa hela avtalet här: (länk)

London calling – Business Swedens brexitexpert på tråden

Med Storbritanniens utträde ur EU bara en månad runt hörnet är det många svenska företag som undrar vad som kommer hända och hur deras verksamhet kommer påverkas. Därför har vi pratat med Brexit-experten Johan Ottosson, Projektledare på Business Swedens kontor i London. Jag ringde Johan för att fråga hur svenska företag ska förbereda sig inför Brexit, vilka regelverk som kommer gälla och när de börjar gälla.

Johan Ottosson är Projektledare på Business Sweden

Hur bör svenska exportbolag förbereda sig inför Brexit?

Vi brukar råda företag att förbereda sig i tre steg:

  1. Utvärdera effekterna av Brexit. Identifiera områden där de är sårbara i och med Brexit och utveckla handlingsplaner utifrån en strukturerad och scenariobaserad process.
  2. Implementera fastlagda/beslutade åtgärder från handlingsplaner.
  3. Monitorera utvecklingen av Brexit inom viktiga områden där företaget är sårbart i och med Brexit.

Vilka regelverk kommer gälla vid export till Storbritannien vid en hård Brexit vs om EU-avtalet går igenom i dess nuvarande form? Hur kommer det skilja sig?

Man kan säga att förloppet vid Brexit är uppdelat i 2 delar. Första delen är att hantera utträdet och andra delen är den framtida relationen. Den framtida relationen kan inte börja förhandlas förens utträde och det gäller oavsett om det blir en hård Brexit eller inte.

Om nuvarande utträdesavtal röstas igenom det brittiska parlamentet kommer det bli en transitionsfas där man har samma regler som idag. Den perioden har ett slut, tidigare satt till den 31 december 2020.

Blir det en avtalslös brexit kommer Storbritannien handla under WTOs regelverk. Andra frågor så som CE-märkning, vad man kommer ha för krav på mat och så vidare är svårt att säga, det är stora frågor.

Sen är också den Irländska gränsen en känslig fråga och vad som kommer hända där.

Kommer regeländringar träda i kraft direkt vid en hård Brexit?

Tariffer bör träda i kraft från dag 1.

Vad kommer ändras/hända gällande plombering och förseglingskrav vid export till Storbritannien?

Jag känner mig tyvärr inte nog insatt i specifikt den frågan för att våga uttala mig.

Hur planerar Storbritanniens myndigheter inför Brexit?

Tullverket anställer mycket personal men alla detaljer är nog Brittiska regeringen mer lämpad att svara på.

Hur stor risk är det att det blir en hård Brexit?

Det vill vi inte spekulera i. Det vi dock kan säga är att ett avtalslöst Brexit den 31a Oktober förblir default-scenariot då båda partnerna ännu inte kommit överens om varken avtal eller eventuell förlängning av utträdesdatumet..

Business Swedens kontor i Storbritannien följer Brexitprocessen noggrant och ger löpande rådgivning till svenska företag rörande hur de bäst kan navigera osäkerheterna kring det brittiska utträdet ur EU samt hur de kan vidta rätt åtgärder för att säkerställa fortsatt konkurrenskraft på den brittiska marknaden oavsett utfall av förhandlingarna. Kontakta oss för mer information.

Vi i Sealstrap-gänget rekommenderar också deras FAQ sida: https://marketing.business-sweden.se/acton/fs/blocks/showLandingPage/a/28818/p/p-00fa/t/page/fm/0?sid=TV2:iQBlGPddD

Hejdå Storbrittanien, hallå blogg!

Hej och välkommen!

Nu har det gått över tre år sedan Storbrittanien höll val om sitt medlemskap i EU. Ingen kan ha undgått hur valet slutade, och nu börjar det se ut som om utträdet faktiskt händer. Om inte på grund av brittisk enighet, så åtminstone som konsekvens av ständigt närmande deadlines.

Vi i Sealstrap-teamet som jobbar med distribution av lastsäkring- och förseglingsutrustning har diskuterat hur detta påverkar vår bransch. Som det mesta med Brexit-processen har svaren varit otydliga och skiftande. Därför tycker vi det är ett bra tillfälle att starta en blogg för att dela med oss av saker vi kommer över som kan vara intressant för andra i branschen. Vi hoppas även det ger oss möjlighet att få in frågor, tips och funderingar som vi alla kan ta del av när det gäller just framtidens export till Storbrittanien.

Så brexitexportbloggen – då kör vi!

Teddy och Emanuel som kommer skriva inlägg